Det är rätt pinsamt tycker jag egentligen, jag är snart 30 och så himla mörkrädd. Jag tycker det är obehagligt att gå från pappas hus till bilen, om den är parkerad uppe vid träden (kanske 10-15 meter för den som inte vet hur min pappa bor:))när det är kolsvart ute och jag är själv. Jag får alltid för mig att det liger nån i bagagen eller i baksätet...
Igår tittade jag på CSI, det är inget konstigt med det för det brukar jag göra om jag kan. Men igår så var det på nåt sätt riktigt otäckt, samt att det var en episod där mördaren hade gömt sig i bagagen och kröp fram när de var i en biltvätt. Just då tänkte jag för mig själv "Kristin du ska ju inte titta på sånt här" till saken hör också att Fredrik var och tränade och Elias sov, jag hade i o f Theo som sällskap, men det hjälpte inte så mycket. Sen var jag ju tvungen att se klart programmet.
Fredrik fick hålla om mig hela natten sen:) det är väldigt skönt att man har nån som kommer hem:)
Ha, det där måste ligga i våra gener. Jag är ju också galet mörkrädd. Helfånigt. Fast hos pappa är det ok, värre inne i stan där det kan hoppa fram folk från buskar och allt möjligt. Väldigt skönt att ha någon trygg att krama.
SvaraRaderaOch oj vilka fina pojkar du har på bilden :-) Ska bli så kul att träffa dem (och er) snart.